Перевод: с латинского на все языки

со всех языков на латинский

res tragicas comĭce C

  • 1 cōmicē

        cōmicē adv.    [comicus], in the manner of comedy: res tragicas tractare.
    * * *
    in a style suited to comedy; in manner of comedy

    Latin-English dictionary > cōmicē

  • 2 tracto

    tracto, āvī, ātum, āre (Frequ. von traho), I) schleppen, herumschleppen, -zerren, -ziehen (s. Lorenz Plaut. mil. 489), qui te sic tractavere, Enn. fr.: hospita tractata et ludificata, Plaut.: tractata comis antistita, Ov.: malis morsuque tractari ferarum, Lucr.: eiusmodi persona, quae propter otium ac studium minime in iudiciis periculisque tractata est, Cic. Arch. 3. – II) betasten, berühren, 1) eig.: a) übh.: manu od. manibus alqd, Plaut., Cic. fr.: vulnera, Cic.: fila lyrae, schlagen, spielen, Ov. – b) behandeln, mit etw. sich beschäftigen, umgehen, etw. in die Hand nehmen, bearbeiten, handhaben, regieren, Plaut., Hor. u. Colum.: res igni, Lucr.: ceram pollice, Ov.: ferrum, Iustin.: gubernacula, Cic.: terram, Lucr.: agrum, Colum.: arma, mit Waffen umgehen, sie tragen, Cic. u.a.: tela, Liv.: pecuniam publicam, besorgen, Cic.: bibliothecam, unter den Händen haben, Cic.: ignarus sua se tractare pericla, daß er mit seinen eigenen G. spiele (tändele), Ov. – 2) übtr.: a) im allg., α) betreiben, behandeln, handhaben, leiten, führen, verwalten, artem, Ter.: suam rem minus caute et cogitate, Plaut.: causas amicorum tractare atque agere, führen u. verhandeln, Cic. (u. so numquam tractasse causam difficiliorem, Cic.): bellum, Liv.: tr. condiciones, verhandeln über usw., Caes.: u. so condiciones pacis, Liv.: orationem, Cic.: animos, Cic.: alcis personam in scaena praeclare, spielen, vom Schauspieler, Cic.: partes secundas, spielen, Hor.: Atreum, behandeln, handelnd einführen (v. Dichter), Cic.: rem publicam, Sall.: regnum, Tac.: aerarium, Tac.: pauca admodum vi tractata, nur in seltenen Fällen habe man Gewalt angewandt, Tac. ann. 1, 9: vitam hominum, entwickeln, Cic. de rep. 2, 20: vitam honeste, zubringen, Cornif. rhet. 4, 33 (wo Kayser unnötig transactam emendiert hat): vitam more ferarum, Lucr. 5, 929: verba vetera, gebrauchen, Quint. 11, 1, 6. – β) intr., verhandeln, unterhandeln, Unterhandlung pflegen, de condicionibus, Nep.: cum alqo de negotiis ad frequentem senatum referendis, Suet. – b) insbes.: α) jmd. behandeln, sich gegen ihn betragen, aspere, Cic.: honorificentius, Cic.: honorificentissime, Cic. ep.: se benignius, sich gütlich tun, Hor. Vgl. Ruhnken Ter. heaut. 2, 3, 125. – β) se, sich benehmen, ita se tractare (sich so benehmen, eine solche Haltung beobachten), ut etc., Cic. Cat. 3, 29; ep. 13, 12, 1. – γ) behandeln, vornehmen, in die Hand nehmen, untersuchen, überdenken, überlegen, definitionem, Cic.: tractatos locos, Cic. – m. folg. an, anxiā deliberatione tractatur, an peregrinum invitari conveniet, Amm. 14, 6, 14. – δ) behandeln, abhandeln, besprechen, erörtern, res tragicas comice, Cic.: haec copiose, Quint.: partem philosophiae, Cic.: de alqa re, von etwas handeln, Quint. – mit folg. indir. Fragesatz, cum tractaret (er sich darüber ausließ), quinam adipisci principem locum suffecturi abnuerent aut impares vellent, Tac. ann. 1, 13. – prägn. = die Bibel auslegen, Prud. perist. 13, 101.

    lateinisch-deutsches > tracto

  • 3 tracto

    tracto, āvī, ātum, āre (Frequ. von traho), I) schleppen, herumschleppen, -zerren, -ziehen (s. Lorenz Plaut. mil. 489), qui te sic tractavere, Enn. fr.: hospita tractata et ludificata, Plaut.: tractata comis antistita, Ov.: malis morsuque tractari ferarum, Lucr.: eiusmodi persona, quae propter otium ac studium minime in iudiciis periculisque tractata est, Cic. Arch. 3. – II) betasten, berühren, 1) eig.: a) übh.: manu od. manibus alqd, Plaut., Cic. fr.: vulnera, Cic.: fila lyrae, schlagen, spielen, Ov. – b) behandeln, mit etw. sich beschäftigen, umgehen, etw. in die Hand nehmen, bearbeiten, handhaben, regieren, Plaut., Hor. u. Colum.: res igni, Lucr.: ceram pollice, Ov.: ferrum, Iustin.: gubernacula, Cic.: terram, Lucr.: agrum, Colum.: arma, mit Waffen umgehen, sie tragen, Cic. u.a.: tela, Liv.: pecuniam publicam, besorgen, Cic.: bibliothecam, unter den Händen haben, Cic.: ignarus sua se tractare pericla, daß er mit seinen eigenen G. spiele (tändele), Ov. – 2) übtr.: a) im allg., α) betreiben, behandeln, handhaben, leiten, führen, verwalten, artem, Ter.: suam rem minus caute et cogitate, Plaut.: causas amicorum tractare atque agere, führen u. verhandeln, Cic. (u. so numquam tractasse causam difficiliorem, Cic.): bellum, Liv.: tr. condiciones, verhandeln über usw., Caes.: u. so condiciones pacis, Liv.: orationem, Cic.: animos, Cic.: alcis personam in
    ————
    scaena praeclare, spielen, vom Schauspieler, Cic.: partes secundas, spielen, Hor.: Atreum, behandeln, handelnd einführen (v. Dichter), Cic.: rem publicam, Sall.: regnum, Tac.: aerarium, Tac.: pauca admodum vi tractata, nur in seltenen Fällen habe man Gewalt angewandt, Tac. ann. 1, 9: vitam hominum, entwickeln, Cic. de rep. 2, 20: vitam honeste, zubringen, Cornif. rhet. 4, 33 (wo Kayser unnötig transactam emendiert hat): vitam more ferarum, Lucr. 5, 929: verba vetera, gebrauchen, Quint. 11, 1, 6. – β) intr., verhandeln, unterhandeln, Unterhandlung pflegen, de condicionibus, Nep.: cum alqo de negotiis ad frequentem senatum referendis, Suet. – b) insbes.: α) jmd. behandeln, sich gegen ihn betragen, aspere, Cic.: honorificentius, Cic.: honorificentissime, Cic. ep.: se benignius, sich gütlich tun, Hor. Vgl. Ruhnken Ter. heaut. 2, 3, 125. – β) se, sich benehmen, ita se tractare (sich so benehmen, eine solche Haltung beobachten), ut etc., Cic. Cat. 3, 29; ep. 13, 12, 1. – γ) behandeln, vornehmen, in die Hand nehmen, untersuchen, überdenken, überlegen, definitionem, Cic.: tractatos locos, Cic. – m. folg. an, anxiā deliberatione tractatur, an peregrinum invitari conveniet, Amm. 14, 6, 14. – δ) behandeln, abhandeln, besprechen, erörtern, res tragicas comice, Cic.: haec copiose, Quint.: partem philosophiae, Cic.: de alqa re, von etwas handeln, Quint. – mit folg. indir. Frage-
    ————
    satz, cum tractaret (er sich darüber ausließ), quinam adipisci principem locum suffecturi abnuerent aut impares vellent, Tac. ann. 1, 13. – prägn. = die Bibel auslegen, Prud. perist. 13, 101.

    Ausführliches Lateinisch-deutsches Handwörterbuch > tracto

  • 4 tracto

    āvī, ātum, āre [frequ. к traho ]
    1) тащить, влечь ( aliquem comis O); тянуть, привлекать ( aliquem in judiciis C)
    2) ощупывать, осязать, касаться, трогать (aliquid manu Pl etc.)
    4) мять, разминать ( pollĭce ceram O)
    5) приготовлять (dapes H; venēna C, H)
    t. pericla alicujus O — готовить гибель кому-л.
    6) руководить, заведовать, управлять ( pecuniam publicam C)
    aliquid igni t. Lcr — подвергать что-л. действию огня
    persōnam (in scaenā) t. C — играть роль, представлять
    t. causam alicujus C — вести чьё-л. дело, защищать кого-л. (на суде)
    t. aliquid animo C — размышлять о чём-л.
    scienter aliquid t. C — хорошо владеть чём-л.
    aliquid nōtum et tractatum habere C — знать и уметь что-л., т. е. иметь о чём-л. как теоретические, так и практические познания
    7) обращаться, поступать
    aliquem ut consulem t. C — обращаться с кем-л. как с консулом
    aliquem aspere t. C — сурово обращаться с кем-л.
    aliquem liberaliter t. C — оказывать гостеприимство кому-л., угощать кого-л.
    se t. C — вести себя, поступать
    se benignius t. H — зажить получше, хорошо устроиться
    8) исследовать, изучать, обсуждать, разбирать (definitionem alicujus rei C; quaestionem PM; proeliorum vias T); трактовать ( res tragicas comĭce C)
    9) вести переговоры, договариваться, обсуждать ( condiciones Cs или de condicionibus Nep)

    Латинско-русский словарь > tracto

  • 5 tragicus

        tragicus adj., τραγικόσ, of tragedy, tragic: Carmen, i. e. tragedy, H.: Versūs, H.: actor, a tragedian, L.: Orestes aut Athamas, represented in tragedy: cerva, i. e. in the tragedy of Iphigenia, Iu.— As subst m., a tragic poet, writer of tragedy.—In the tragic style, tragic, lofty, grand, sublime: haec tragica atque divina: Nam spirat tragicum satis, H.—Of a tragic nature, tragic, horrible, moving, terrible: res tragicas comice tractavit: sceleris tragici exemplum, L.: ignes (i. e. amores), O.
    * * *
    tragica, tragicum ADJ
    tragic; suitable to tragedy, a, i, m tragic poet, tragic actor

    Latin-English dictionary > tragicus

  • 6 comicus

    cōmĭcus, a, um, adj., = kômikos, of or pertaining to comedy, comic:

    poëta,

    Cic. Or. 20, 67:

    artificium,

    id. Rosc. Com. 10, 18:

    levitates,

    id. N. D. 3, 29, 72:

    res,

    the material of comedy, Hor. A. P. 89:

    scaenae,

    Vitr. 5, 8:

    gestus,

    Quint. 11, 3, 125:

    senarius,

    id. 9, 4, 140:

    ad morem,

    id. 1, 8, 3: virtus (Terentii), C. Caes. ap. Suet. Vit. Ter. 5:

    persona,

    Quint. 11, 3, 79; Plin. 25, 11, 88, § 137:

    auctores,

    Quint. 2, 10, 13.—
    B.
    Esp., represented in comedy:

    ut comici servi solent,

    Plaut. Capt. 4, 1, 11: stulti senes, Caecil. ap. Cic. Sen. 11, 36, and Lael. 26, 99; so,

    adulescens,

    Cic. Rosc. Am. 16, 47:

    Davus,

    Hor. S. 2, 5, 91:

    moecha Thais,

    Prop. 4 (5), 5, 44:

    aurum = lupinum,

    lupines, used by comic actors instead of money, Plaut. Poen. 3, 2, 20.—
    II.
    Subst.: cōmĭcus, i, m.
    A.
    An actor of comedy, a comedian, Plaut. Poen. 3, 2, 4; id. Pers. 4, 2, 4; Inscr. Grut. 1089, 6. —More freq.,
    B.
    A comic poet, writer of comedy, Cic. Or. 55, 184; Quint. 1, 7, 22; 2, 16, 3; 9, 3, 14; 10, 1, 72; 11, 1, 38; 12, 2, 22.— Adv.: cōmĭcē, in the manner of comedy:

    res tragicas tractare,

    Cic. de Or. 3, 8, 30; cf. Sen. Ep. 100, 10.

    Lewis & Short latin dictionary > comicus

  • 7 tragicus

    trăgĭcus, a, um, adj., = tragikos, of or belonging to tragedy, tragic.
    I.
    Lit.
    A.
    Adj.:

    carmen,

    i. e. tragedy, Hor. A. P. 220:

    Camena,

    id. ib. 275:

    cothurni,

    id. S. 1, 5, 64:

    versus,

    id. A. P. 89:

    ars,

    id. Ep. 1, 3, 14:

    genus scaenarum,

    Vitr. 5, 8:

    actor,

    a tragic actor, tragedian, Liv. 24, 24, 2:

    Orestes aut Athamas,

    represented in tragedy, Cic. Pis. 20, 47; cf.

    cerva,

    i. e. in the tragedy of Iphigenia, Juv. 12, 120: tragicum illud subinde jactabat:

    oderint dum metuant,

    Suet. Calig. 30.—
    B.
    Subst.: trăgĭcus, i, m., a tragic poet, writer of tragedy, Cic. Opt. Gen. 1, 2; Quint. 8, 6, 26; 9, 3, 14; Petr. 132 med.
    2.
    A tragedian, tragic actor; plur., Plaut. Pers. 4, 2, 4.—
    II.
    Transf.
    A.
    In the tragic style, tragic, lofty, grand, sublime:

    fuit Sulpicius vel maxime omnium grandis et, ut ita dicam, tragicus orator,

    Cic. Brut. 55, 203:

    sed haec tragica atque divina,

    id. de Or. 2, 56, 227:

    color,

    Hor. A. P. 236:

    tumor,

    Gell. 2, 23, 21:

    ore,

    Mart. 8, 18, 8:

    nam spirat tragicum satis,

    Hor. Ep. 2, 1, 166.—
    B.
    Of a tragic nature, tragic, horrible, fearful, terrible:

    res tragicas paene comice, tristes remisse tractavit,

    Cic. de Or. 3, 8, 30:

    tulit et Romana regia sceleris tragici exemplum,

    Liv. 1, 46, 3:

    concubitus,

    Juv. 2, 29:

    ignes (i. e. amores),

    Ov. Tr. 2, 407:

    Erinnyes,

    Prop. 2, 20 (3, 13), 29:

    asperitas,

    Val. Max. 5, 8, 1.— Adv.: trăgĭcē, in a tragic manner, tragically:

    mortem rhetorice et tragice ornare,

    Cic. Brut. 11, 43; Sen. Ep. 100, 10.

    Lewis & Short latin dictionary > tragicus

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»